Verksamhetsberättelse

Östra Grevie Förskola 2018/2019
Barnets perspektiv

Vi började hösten med en ny ledning och nya personalkonstellationer, så det har varit viktigt för oss att skapa en gemensam barnsyn och en undersökande kultur med bra ramar för det kollegiala lärandet – En förskola för varje unik enskild individ på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Huvudmannens överordnade mål 2018/2019 har varit: Demokrati, lek, miljöerna. Därutöver har det funnits ett önskemål om att fokusera på de grundläggande värderingarna i skollagen och läroplanen.

Vi har lagt vikt på att:

  • gå från personligt tyckande och kännande –
    till professionella åsikter – vad vi vet från forskning om barns utveckling och lärandeprocesser och vad vi vet genom att ha observerat, pratat med barnet, prövat av i olika situationer, analyserat, reflekterat över
  • gå från förmedlarpedagogik –
    till att vara medforskande och medlekande, att barnets lärande sker igenom hela dagen, i många olika små och stora sammanhang; leken, att gå ut, att klä på sig och att barnet ska ha tid och möjlighet att grotta ner sig i det barnet är upptaget av och nyfiken på. Att vi ska vara medvetna om att allt kan vara början till en lärandeprocess och fånga ögonblicket och de olika vägar det tar/barnen leder oss i. Från en krock på gården till lek och kunskap och invävda strävansmål.

Lyfta fram den kunskapsbas som finns på förskolan – dela med oss till varandra

Vi har arbetat i små grupper för att skapa trygghet, för att lära känna varje barn bättre; för att säkerställa att varje barn blir hört och sett. Vi har eftersträvat en personaltäthet med en pedagog pr fem barn och att varje barn ska vara medaktör i sin egen lärandeprocees och reflektioner därom.

Arbetslagsmöten
Förskolornas arbetslag har följt med i läroplanen sedan 1968 års barnstugeutredning. Vad ett arbetslag är, vilka som ingår i det och hur arbetslagsmöten ska utformas och vilket innehåll de ska ha, eller om arbetslagsmöten ens ska finnas, är inte reglerat i lag. Detta innebär att det finns väldigt stora variationer på arbetslagsmöten; vad de är; hur de utformas och vilket innehåll de har och att det är upp till var enskild förskola(huvudman/rektor) att definiera detta.

Under hösten 2018 fattade ledningen beslut om att arbetslagsmötena hos oss ska prioriteras.

Vi har velat ha professionella och konstruktiva möten av hög pedagogisk kvalitet och tar för givet att praktiska detaljer avhandlas löpande i vardagen, och inte upptar tid på arbetslagsmötena.

Vid arbetslagsmötena finns alltid minst två legitimerade förskollärare (förste förskolläraren och rektor tillika specialpedagog). Detta för att: få så jämn och hög kvalitet som möjligt, säkerställa att barnens utbildning planeras av förskollärare oberoende av eventuell sjukdom eller annan frånvaro inom det enskilda arbetslaget, alla inom förskolan ska vara med på tåget; de gemensamma målen, arbetssätt och metodik.
På arbetslagsmötena har vi med utgångspunkt i varje enskilt barn och deras behov, förmågor och intressen reflekterat över pedagogik, metodik (analyserat), vad som fungerar, vad som inte fungerar, sett över arbetsmetoder och rutiner.
Samtalen och reflektionerna har varit många; Om ett barn väljer att inte leka med bilar är det då för att barnet inte gillar att leka med bilarna, är det för att bilarna är otillgängliga, är det för att vi inte introducerat olika sätt att leka med bilarna och om ett barn bara deltar i allt de vuxna hittar på är det då för att barnet faktiskt vill eller för att vi inte varit uppmärksamma på barnets uttrycksformer och därmed kanske rent av tvingar barnet. Hur gör vi lärandet lustfyllt och hur undviker vi stressade och/eller konfliktfyllda situationer, vilket förhållningssätt och bemötande bör vi ha, vad fungerar. Ställer vi rimliga krav/förväntningar till barnet eller sätter vi ribban för högt eller lågt? Hur leker barn i det hela taget? Och hur kan vi leka med, föra leken framåt?
Vad är en lärandeprocess i det hela taget? Hur ser vi den? Följer upp på den? Där det tidigare varit fokus på gruppens produkt/görandet har vi nu velat flytta fokus till det enskilda barnets lärande.

Utbildning och fortbildning av personal
Vi strävar efter att vara en coachande organisation, där vi tycker det är kul att dela med oss av kunskap och erfarenheter i vardagen och där kollegialt lärande är en självklarhet.

Vi använder arbetslagsmötena som veckovis forum för kunskapsutväxling och pedagogernas (egna) lärandeprocesser – där vi i år har haft särskilt fokus på skillnaden mellan vad vi rent faktiskt vet och vad vi tror/känner/egna åsikter samt skillnaderna på förmedlarpedagogik och att vara medutforskande och lekande tillsammans med barnet.
Med andra ord, vi har fokuserat på att veta (och hur man vet) var varje enskilt barn är i sin egen utveckling och hur man som personal tar på sig ansvaret, för att skapa förutsättningar, för att barnet kan utveckla sina förmågor, på bästa sätt, utifrån barnets individuella intresse.

Genom att förste förskolläraren och rektor är med på alla arbetslagsmöten, på två förskolor, kan de dessutom medverka till att sprida, vidareförmedla kunskap och idéer mellan arbetslagen och förskolorna.

All personal ges möjlighet för löpande individuell handledning av förste förskolläraren.

Årets kompetensutvecklingsdagar har, i tråd med överordnade mål och beslut, handlat om:
Det kompetenta barnet
Leken (härunder även leken och den nya läroplanen)
Pedagog hela dagen, pedagogens ansvar för att skapa förutsättningar för lärande
Lågaffektivt bemötande
Miljöerna
All personal har därutöver varit på föreläsningen ”Med känsla för självkänsla”

Vi har en utvecklingsgrupp (UG) bestående av förskollärarna på två förskolor samt förste förskollärare och rektor. Eftersom vi är en liten förskola, har vi funnit det viktigt att samarbeta med en annan förskola för att skapa mer dynamik och bredare kunskaps och erfarenhetsutväxling för förskollärarna och då huvudmannen äger två förskolor så är samverkan däremellan ett bra sätt att uppnå detta.
Utvecklingsgruppens uppgift är att diskutera föreslagen teori, forskning, vetenskap – att omsätta denna till praksis i verksamheten – för därefter att analysera och utvärdera genomförda tilltag.
UG har varit under uppstart och verksam under våren 2019. I den perioden har dels lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik, dels den nya läroplanen och förskollärarnas ansvar enligt nya läroplanen diskuterats. När det gäller lågaffektivt bemötande, så fick detta ge vika för den nya läroplanen, fortsatt arbete med LAB förväntas kommande år. Vad angår nya läroplanen och försskolläraransvaret så är det UGs uppfattning att: Det sätt varpå förskolorna nu är organiserade; med avdelningar och små fasta grupper, är oförenligt med det ansvar för varje enskilt barns utbildning som åvilar förskollärarna. Detta har tagits ad notam av ledningen.

Dokumentation
Det har sedan tidigare saknats inarbetade rutiner för dokumentation och den dokumentation som varit har haft sin utgångspunkt i förmedlarpedagogiken snarare än i det enskilda barnets förmågor och lärandeprocesser. Dvs att stor del av den dokumentation som förts tidigare har haft sin utgångspunkt i teman och projekt och de läroplansmål som personal tänkt sig ingår i projektet – men utan vidare reflektion över huruvida det enskilda barnet rent faktiskt lärde sig något eller om barnet bara gjorde vad barnet redan kunde, om ribban satts för högt eller för lågt och i stor utsträckning har barnets egen reflektion över egen lärandeprocess åsidosatts, liksom personalens reflektion och analys över förd pedagogik varit i princip obefintlig.
Dokumentationen är fortsatt ett eftersatt område, men det har varit viktigt för ledningen att personalen först har fått kunskap och undervisning i vad som ska dokumenteras, vilket vi arbetat på under året och kommer fortsätta arbeta med under det kommande året. Liksom en tydlig ansvarsfördelning av vem som ska dokumentera behövs.
Huvudmannen har under året sett på olika alternative för inköp av dokumentationstjänster såsom Förskoleappen, Unikum, Tyra m.fl för att underlätta skapandet av rutiner och förenkla dokumentationsprocessen för personalen och valt alternativ förväntas implementerat hösten 2019.

Huvudmannens överordnade mål 2018/2019/2020
Demokrati och allas lika värde
Av de överordnade mål som sattes av huvudmannen hösten 2018 har vi kommit utan tvekan längst när det gäller demokrati och allas lika värde/ läroplanens/skollagens grundläggande värderingar, vilket också ses av kommunens tillsyn som genomfördes under våren.
Med vårt nya arbetssätt har det enskilda barnets röst blivit mycket tydligare och fokus har flyttats från teman och projekt till de enskilda individerna. Vi kommer att fortsätta detta arbete under det kommande året.
För att tydliggöra vår prioritering av skollagen och läroplanens värderingar och målrikta personalens arbete i enlighet därmed, har vi under året som gått beslutat att ge varje månad ett överordnat fokus, vilket numera framgår av vårt årshjul såsom t.ex.: Februari: Nationella minoriteter och traditioner, vårt urfolk. Mars: Vi lyfter fram alla fantastiska variationer som finns och som gör oss lika men olika. Maj: HBTQ allehanda fina kön och familjevariationer. September: Fredsdagen och på det följer välgörenhet och att dela med sig och att alla är lika värdefulla oavsett ekonomisk situation, djurs rättigheter osv.
Lek
Lekens förstärkta status i den nya läroplanen, som förutsättningen för barns lärande, har vi från ledningens sida, tagit mycket varmhjärtat emot.
Vi har, med emfas, poängterat betydelsen av leken om och om igen.
Leken har självklart varit en del av kompetensdagar, arbetslagsmöten och individuell handledning under året; Vad lek är, hur lek försiggår, barns sociala lekutveckling, hur den vuxna kan använda leken som pedagogiskt verktyg i vardagen.
Men vi har för närvarande långt att gå.
För några faller det sig helt självklart, för andra är lek fortfarande vad barn gör, när de är själva, utan vuxna.
Vi kommer att fortsätta med att arbeta med lek; begreppet, vad vi förstår vid lek och vad lek egentligen innebär.
Miljöer
Utifrån barnens intressen har vi tillsammans med barnen skapat innemiljöer, lekt och lärt och vävt in läroplanens strävansmål. Miljöer, som liksom allt annat på förskolan, ses över i förhållande till om de faktiskt intresserar barnen, bjuder in barnen, är främjande för barnens lärande, väcker deras nyfikenhet.
För att ytterligare förbättra miljöerna och se till att de är inbjudande och tillgängliga och utvecklande för barnens lärande, har vi nu tillsatt en grupp bestående av förskollärare på två förskolor med försteförskolläraren som Primus motor som ska se över och eventuellt etablera nya miljöer inför hösten 2019.

Som det framgår, har vi haft flera stora överordnade mål och vi har därmed gått igång med flera stora processer under det här året, det är processer som tar tid, och som måste få ta tid.
Visserligen följer de alla samma röda tråd och skapar tillsammans en helhet, men det är processer som kräver en omställning från personalen, ett nytt sätt att tänka på, att arbeta på.
Att ändra invanda arbetssätt och en etablerad verksamhetskultur är inte någonting som görs i en handvändning och det är fullt rimligt att personalen behöver tid för att omställa sig.
Men oj vad lätt det har varit 🙂
Alla har varit positiva till förändringarna. Av kommentarer från personalen kan nämnas:
Jag ser barnen på ett helt nytt sätt”.
”Får fram lärandet genom leken. Enskilda lärandet får ta större plats nu”.
”Jag har lärt mig så mycket det senaste året.”
”Mer fritt för barnen att få mer kunskap inom allt på en och samma gång.” ”Vi erbjuder mer.”
”Barnen behöver inte städa undan alltid, man kan spara och jobba vidare sedan.”
”Självkänslan växer! (Bland barn och vuxna)”
Det har varit härligt att arbeta med en så positiv personalgrupp – som de anställda på Östra Grevie utgör, och visst har vi fortfarande en hel del jobb att göra, metodik som ska ses över och rutiner som ska etableras, och självklart att det är en omställningsprocess som tar tid, men med så positiva, kompetenta, vetgiriga pedagoger så kommer vi utan tvekan att nå alla våra mål.
Utöver det nya arbetssättet (från egna åsikter till vetande, från förmedlarpedagogik till medforskande, från att planera aktiviteter till att planera utifrån varje enskild individ) så har personalen givit uttryck för att det sedan tidigare saknas tydliga rutiner och ansvarsfördelning och att det sätt varpå förskolan i nuläget är organiserad, med grupper och avdelningar, har skapat sårbarhet vid sjukdom och frånvaro. Detta har för enskilda pedagoger inneburit oro för om huruvida alla barns behov blir tillgodosedda. Det har tagits ad notam av ledningen.

Vi är således i processen av att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt med en undersökande kultur där professionen själva diskuterar, prövar och använder forskningsresultat utifrån sin erfarenhet och det sammanhang man befinner sig i (Jan Håkansson och Daniel Sundberg)

Juli 2019

Boel Harning, rektor.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Östra Grevie Förskola 2019/2020

Ny organisation

Utvärdering av verksamheten 2018/2019 visade att det behövdes tydeligare och bättre ramar för att säkerställa alla barnens rätt till en förskollärarplanerad utbildning och uppföljning. 

Mot bakgrund av detta och den nya läroplanen och med fortsatt fokus på det enskilda barnets perspektiv har vi  genomfört en del större förändringar i det sätt varpå förskolan är organiserad.

Vi har således under hösten implementerat ny struktur, med tydlig stärkt förkolläraransvar – alltid en förskollärare som leder planeringen av veckan, ansvarar för dokumentation och uppföljning.

Målen har varit att:

  • Säkerställa att alla barn får en likvärdig utbildning planerad av en förskollärare, att skapa en tydligare ansvarsfördelning av arbetsuppgifterna på förskolan och att minska sårbarheten vid personals sjukdom och frånvaro.

Vi har etablerat en förskollärargrupp i samverkan med vår systerförskola vars uppgift det är att; sätta konkreta prioriterade mål för terminen enligt läroplanen, planera utbildningen och löpande utvärdera detta en gång i månaden. Förskollärargruppen har även ansvarat för det fortsatta arbetet med månadens fokusområden enligt vårt årshjul.

Vi har tagit bort våra avdelningar och har istället skapat lärmiljöer i hela förskolan, som är tillgängliga för alla barn, alla barn har tillgång till all personal och all personal har tillgång till pedagogiska samtal och att lära av och till varandra under dagen.

  • Skapa större kontinuerlighet i det enskilda barnets förskoleår, ta till vara all den kompetens som finns på förskolan och hjälpas åt.

Detta har vi gjort genom att varje barn har en och samma mentor genom hela förskoletiden, varje mentor har särskilt ansvar för sitt mentorsbarn från inskolning till övergång till grundskola och hjälper på så sätt även den förskollärare som har det överordnade ansvaret.

  • Tydliggöra läroplanen

Vi har arbetat med prioriterade mål och månadsfokus utifrån läroplanen för att ytterligare förankra och medvetandegöra läroplanen hos alla. Att arbeta på detta sätt har gett oss möjlighet att fördjupa oss i läroplanen, att diskutera textens innebörd, att konkretisera den i det dagliga arbetet. En del av detta har även varit att förankra att det är vi som ska ge barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, att detta inte händer av sig själv utan förutsätter aktiva, engagerade, kunniga, medforskande, nyfikna vuxna, att man inte kan ”peta in läroplanens mål” i vilka aktiviteter som helst. Utbildningen börjar med läroplanen – för sedan att planeras och förmedlas i kraft av aktiviteterna, inte tvärtom.

Arbetslagsmöten

Det beslut som fattades hösten 2018 om att arbetslagsmötena skulle priorieteras och att de skulle ha en hög pedagogisk kvalitet har visat sig vara väldigt lyckat. Arbetslagsmötena har enligt önskemål förlängts till 90min, strukturerats ytterligare upp, med tydligare riktlinjer och enhetliga protokoll och är bärande för den öppna diskussionen, det kollegiala lärandet och allas inflytande på planeringen av utbildningen.

Förskollärargruppen (Prioriterade mål och Månadsfokus)

Alla ger samstämmande uttryck för att det har varit bra att ha förskollärargruppen. Förskollärarna tycker att det underlättar deras arbete att ha tydliga prioriterade mål och månadsfokus och att det gör det enklare att både själva tillgodogöra sig läroplanen men även att förmedla den till kollegor, att arbeta gemensamt i förskollärargruppen med systerförskolans förskollärare, har skapat mer dynamiska samtal och varit ett stort stöd i planeringen och utförandet av utbildningen,

Utvecklingsgruppen

Utvecklingsgruppen har under hela året arbetat med leken och hur man som vuxen går in i leken på barnens villkår, hur man kan vara med att utveckla leken. Detta har lett till några intressanta insikter omkring eget pedagogiskt agerande i takt med att fler och fler barn nu tar det som en självklarhet att den vuxna leker med dem – på lika villkår – där den vuxna nu kan få andra roller än som sovande hund i ett hörn.

Utbildning och fortbildning av personal

Under vårterminen har all personal genomgått vardera tre heldagars utbildning med försteförskolläraren.

Utbildningen har fokuserat på:

– Läroplanen från teori till praksis – Läroplanen praktiskt utförande i vardagen.

Härunder även konkret användande av miljöerna och förståelse och insikt i fördelning av barn och barngrupper – lugna sammanhang, smidiga övergångar.

–  Kunskap om enskilda barns utveckling och uppföljning. Härunder även mentorsansvaret.

–  Dokumentation; Barns medverkan, analys och reflektion över eget lärande.

Årets kompetensutvecklingsdagar har handlat om:

  • Kränkande behandling och indirekt diskriminering
  • Lärmiljöerna 

All personal har därutöver alltid möjlighet för löpande individuell handledning av förste förskolläraren.

Dokumentation

Vi har under året implementerat Tyra som dokumentationsverktyg. Detta har delvis gjort arbetet lättare, rent tekniskt har alla tyckt att det varit enkelt att använda. Det går emellertid inte att dra statistik från Tyra, vilket gör det svårt att följa upp och systematisera arbetet på ett enkelt sätt då detta fortfarande måste ske manuellt. Huvudman har påtalat detta till Tyra som lovat att åtgärda problemet.

Huvudmannens överordnade mål 2018/2019 – 2019/2020

Demokrati och allas lika värde

Vårt viktigaste verktyg som pedagoger är oss själva. Vi ska säkerställa att våra egna personliga värderingar och tabun inte står i vägen för vårt uppdrag – detta gör vi genom att kontinuerligt föra aktiva medvetna pedagogiska samtal i hela organisationen, i alla led, där alla är aktivt involverade. Detta gör vi på arbetslagsmötena och i förskollärargruppen och våra månadsfokus är ju just uppbyggda runt de överordnade värderingarna i lagen

I förskollärargruppen planeras den övergripande utbildningen med utgångspunkt i öppen dialog om egna föreställningar och kunskap för att sedan kunna skapa en konsensus om hur vi gemensamt formulerar oss och agerarar i enlighet med lagens värderingar och intentioner

2020 har vi dessutom valt att sätta oss ytterligare in i vad indirekt diskriminering är och hur vi ska arbeta för att motverka den.

Genom att ta bort avdelningarna och erbjuda alla barn alla våra lärmiljöer, har varje barn haft större möjlighet att påverka sin vardag och visa på vad just hen vill göra och fortsätta med.

Leken

Lekens förstärkta status i den nya läroplanen, som förutsättningen för barns lärande, har vi från ledningens sida, tagit mycket varmhjärtat emot.

Som beskrivet ovan, har det varit leken som utvecklingsgruppen arbetat med under hela året, detta är en fortsatt process, under det kommande året kommer förskollärarna att fortsätta ta teorin till praxis i verksamheten och föra sina erfarenheter vidare till all personal.

Lärmiljöerna

För att förbättra miljöerna och se till att de är inbjudande och tillgängliga och utvecklande för barnens lärande, tillsattes en grupp bestående av förskollärare på de två systerförskolorna med försteförskolläraren som Primus motor som skulle se över och eventuellt etablera nya miljöer inför hösten 2019. Under året har det dock visat sig att detta inte varit tillräckligt, att det behövs tydligare instruktion i användandet av miljöerna och en tydlig ansvarsfördelning omkring att hålla miljöerna uppdaterade och i enlighet med läroplanens intentioner. Detta går vi igång med att säkerställa efter sommaren.

***

Det är helt otroligt så mycket som har hänt under året. Förändringar tar tid, att lära sig nya arbetssätt och rutiner tar tid, och ändå är vi nästan där! – Alla har gemensamt bidragit med positivitet och nyfikenhet och skratt på vägen.

Tillsyn har vi också haft, och inga av de brister som fanns 2018 – finns kvar. Det om något visar vilket superjobb alla har gjort ! 🙂

Och som positiv överraskning visade det sig att arbetet med det enskilda barnet och att ta bort avdelningarna gav så mycket större flexibilitet och kunskap i huset – att mentorskapet nu mer är av namn enbart – för all personal har ingående kännedom om alla barn.  

Juli 2020

Boel Harning, rektor.

***

En förskola där du och ditt barn står i centrum