Verksamhetsberättelse

Östra Grevie Förskola 2018/2019
Barnets perspektiv

Vi började hösten med en ny ledning och nya personalkonstellationer, så det har varit viktigt för oss att skapa en gemensam barnsyn och en undersökande kultur med bra ramar för det kollegiala lärandet – En förskola för varje unik enskild individ på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Huvudmannens överordnade mål 2018/2019 har varit: Demokrati, lek, miljöerna. Därutöver har det funnits ett önskemål om att fokusera på de grundläggande värderingarna i skollagen och läroplanen.

Vi har lagt vikt på att:

  • gå från personligt tyckande och kännande –
    till professionella åsikter – vad vi vet från forskning om barns utveckling och lärandeprocesser och vad vi vet genom att ha observerat, pratat med barnet, prövat av i olika situationer, analyserat, reflekterat över
  • gå från förmedlarpedagogik –
    till att vara medforskande och medlekande, att barnets lärande sker igenom hela dagen, i många olika små och stora sammanhang; leken, att gå ut, att klä på sig och att barnet ska ha tid och möjlighet att grotta ner sig i det barnet är upptaget av och nyfiken på. Att vi ska vara medvetna om att allt kan vara början till en lärandeprocess och fånga ögonblicket och de olika vägar det tar/barnen leder oss i. Från en krock på gården till lek och kunskap och invävda strävansmål.

Lyfta fram den kunskapsbas som finns på förskolan – dela med oss till varandra

Vi har arbetat i små grupper för att skapa trygghet, för att lära känna varje barn bättre; för att säkerställa att varje barn blir hört och sett. Vi har eftersträvat en personaltäthet med en pedagog pr fem barn och att varje barn ska vara medaktör i sin egen lärandeprocees och reflektioner därom.

Arbetslagsmöten
Förskolornas arbetslag har följt med i läroplanen sedan 1968 års barnstugeutredning. Vad ett arbetslag är, vilka som ingår i det och hur arbetslagsmöten ska utformas och vilket innehåll de ska ha, eller om arbetslagsmöten ens ska finnas, är inte reglerat i lag. Detta innebär att det finns väldigt stora variationer på arbetslagsmöten; vad de är; hur de utformas och vilket innehåll de har och att det är upp till var enskild förskola(huvudman/rektor) att definiera detta.

Under hösten 2018 fattade ledningen beslut om att arbetslagsmötena hos oss ska prioriteras.

Vi har velat ha professionella och konstruktiva möten av hög pedagogisk kvalitet och tar för givet att praktiska detaljer avhandlas löpande i vardagen, och inte upptar tid på arbetslagsmötena.

Vid arbetslagsmötena finns alltid minst två legitimerade förskollärare (förste förskolläraren och rektor tillika specialpedagog). Detta för att: få så jämn och hög kvalitet som möjligt, säkerställa att barnens utbildning planeras av förskollärare oberoende av eventuell sjukdom eller annan frånvaro inom det enskilda arbetslaget, alla inom förskolan ska vara med på tåget; de gemensamma målen, arbetssätt och metodik.
På arbetslagsmötena har vi med utgångspunkt i varje enskilt barn och deras behov, förmågor och intressen reflekterat över pedagogik, metodik (analyserat), vad som fungerar, vad som inte fungerar, sett över arbetsmetoder och rutiner.
Samtalen och reflektionerna har varit många; Om ett barn väljer att inte leka med bilar är det då för att barnet inte gillar att leka med bilarna, är det för att bilarna är otillgängliga, är det för att vi inte introducerat olika sätt att leka med bilarna och om ett barn bara deltar i allt de vuxna hittar på är det då för att barnet faktiskt vill eller för att vi inte varit uppmärksamma på barnets uttrycksformer och därmed kanske rent av tvingar barnet. Hur gör vi lärandet lustfyllt och hur undviker vi stressade och/eller konfliktfyllda situationer, vilket förhållningssätt och bemötande bör vi ha, vad fungerar. Ställer vi rimliga krav/förväntningar till barnet eller sätter vi ribban för högt eller lågt? Hur leker barn i det hela taget? Och hur kan vi leka med, föra leken framåt?
Vad är en lärandeprocess i det hela taget? Hur ser vi den? Följer upp på den? Där det tidigare varit fokus på gruppens produkt/görandet har vi nu velat flytta fokus till det enskilda barnets lärande.

Utbildning och fortbildning av personal
Vi strävar efter att vara en coachande organisation, där vi tycker det är kul att dela med oss av kunskap och erfarenheter i vardagen och där kollegialt lärande är en självklarhet.

Vi använder arbetslagsmötena som veckovis forum för kunskapsutväxling och pedagogernas (egna) lärandeprocesser – där vi i år har haft särskilt fokus på skillnaden mellan vad vi rent faktiskt vet och vad vi tror/känner/egna åsikter samt skillnaderna på förmedlarpedagogik och att vara medutforskande och lekande tillsammans med barnet.
Med andra ord, vi har fokuserat på att veta (och hur man vet) var varje enskilt barn är i sin egen utveckling och hur man som personal tar på sig ansvaret, för att skapa förutsättningar, för att barnet kan utveckla sina förmågor, på bästa sätt, utifrån barnets individuella intresse.

Genom att förste förskolläraren och rektor är med på alla arbetslagsmöten, på två förskolor, kan de dessutom medverka till att sprida, vidareförmedla kunskap och idéer mellan arbetslagen och förskolorna.

All personal ges möjlighet för löpande individuell handledning av förste förskolläraren.

Årets kompetensutvecklingsdagar har, i tråd med överordnade mål och beslut, handlat om:
Det kompetenta barnet
Leken (härunder även leken och den nya läroplanen)
Pedagog hela dagen, pedagogens ansvar för att skapa förutsättningar för lärande
Lågaffektivt bemötande
Miljöerna
All personal har därutöver varit på föreläsningen ”Med känsla för självkänsla”

Vi har en utvecklingsgrupp (UG) bestående av förskollärarna på två förskolor samt förste förskollärare och rektor. Eftersom vi är en liten förskola, har vi funnit det viktigt att samarbeta med en annan förskola för att skapa mer dynamik och bredare kunskaps och erfarenhetsutväxling för förskollärarna och då huvudmannen äger två förskolor så är samverkan däremellan ett bra sätt att uppnå detta.
Utvecklingsgruppens uppgift är att diskutera föreslagen teori, forskning, vetenskap – att omsätta denna till praksis i verksamheten – för därefter att analysera och utvärdera genomförda tilltag.
UG har varit under uppstart och verksam under våren 2019. I den perioden har dels lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik, dels den nya läroplanen och förskollärarnas ansvar enligt nya läroplanen diskuterats. När det gäller lågaffektivt bemötande, så fick detta ge vika för den nya läroplanen, fortsatt arbete med LAB förväntas kommande år. Vad angår nya läroplanen och försskolläraransvaret så är det UGs uppfattning att: Det sätt varpå förskolorna nu är organiserade; med avdelningar och små fasta grupper, är oförenligt med det ansvar för varje enskilt barns utbildning som åvilar förskollärarna. Detta har tagits ad notam av ledningen.

Dokumentation
Det har sedan tidigare saknats inarbetade rutiner för dokumentation och den dokumentation som varit har haft sin utgångspunkt i förmedlarpedagogiken snarare än i det enskilda barnets förmågor och lärandeprocesser. Dvs att stor del av den dokumentation som förts tidigare har haft sin utgångspunkt i teman och projekt och de läroplansmål som personal tänkt sig ingår i projektet – men utan vidare reflektion över huruvida det enskilda barnet rent faktiskt lärde sig något eller om barnet bara gjorde vad barnet redan kunde, om ribban satts för högt eller för lågt och i stor utsträckning har barnets egen reflektion över egen lärandeprocess åsidosatts, liksom personalens reflektion och analys över förd pedagogik varit i princip obefintlig.
Dokumentationen är fortsatt ett eftersatt område, men det har varit viktigt för ledningen att personalen först har fått kunskap och undervisning i vad som ska dokumenteras, vilket vi arbetat på under året och kommer fortsätta arbeta med under det kommande året. Liksom en tydlig ansvarsfördelning av vem som ska dokumentera behövs.
Huvudmannen har under året sett på olika alternative för inköp av dokumentationstjänster såsom Förskoleappen, Unikum, Tyra m.fl för att underlätta skapandet av rutiner och förenkla dokumentationsprocessen för personalen och valt alternativ förväntas implementerat hösten 2019.

Huvudmannens överordnade mål 2018/2019
Demokrati och allas lika värde
Av de överordnade mål som sattes av huvudmannen hösten 2018 har vi kommit utan tvekan längst när det gäller demokrati och allas lika värde/ läroplanens/skollagens grundläggande värderingar, vilket också ses av kommunens tillsyn som genomfördes under våren.
Med vårt nya arbetssätt har det enskilda barnets röst blivit mycket tydligare och fokus har flyttats från teman och projekt till de enskilda individerna. Vi kommer att fortsätta detta arbete under det kommande året.
För att tydliggöra vår prioritering av skollagen och läroplanens värderingar och målrikta personalens arbete i enlighet därmed, har vi under året som gått beslutat att ge varje månad ett överordnat fokus, vilket numera framgår av vårt årshjul såsom t.ex.: Februari: Nationella minoriteter och traditioner, vårt urfolk. Mars: Vi lyfter fram alla fantastiska variationer som finns och som gör oss lika men olika. Maj: HBTQ allehanda fina kön och familjevariationer. September: Fredsdagen och på det följer välgörenhet och att dela med sig och att alla är lika värdefulla oavsett ekonomisk situation, djurs rättigheter osv.
Lek
Lekens förstärkta status i den nya läroplanen, som förutsättningen för barns lärande, har vi från ledningens sida, tagit mycket varmhjärtat emot.
Vi har, med emfas, poängterat betydelsen av leken om och om igen.
Leken har självklart varit en del av kompetensdagar, arbetslagsmöten och individuell handledning under året; Vad lek är, hur lek försiggår, barns sociala lekutveckling, hur den vuxna kan använda leken som pedagogiskt verktyg i vardagen.
Men vi har för närvarande långt att gå.
För några faller det sig helt självklart, för andra är lek fortfarande vad barn gör, när de är själva, utan vuxna.
Vi kommer att fortsätta med att arbeta med lek; begreppet, vad vi förstår vid lek och vad lek egentligen innebär.
Miljöer
Utifrån barnens intressen har vi tillsammans med barnen skapat innemiljöer, lekt och lärt och vävt in läroplanens strävansmål. Miljöer, som liksom allt annat på förskolan, ses över i förhållande till om de faktiskt intresserar barnen, bjuder in barnen, är främjande för barnens lärande, väcker deras nyfikenhet.
För att ytterligare förbättra miljöerna och se till att de är inbjudande och tillgängliga och utvecklande för barnens lärande, har vi nu tillsatt en grupp bestående av förskollärare på två förskolor med försteförskolläraren som Primus motor som ska se över och eventuellt etablera nya miljöer inför hösten 2019.

Som det framgår, har vi haft flera stora överordnade mål och vi har därmed gått igång med flera stora processer under det här året, det är processer som tar tid, och som måste få ta tid.
Visserligen följer de alla samma röda tråd och skapar tillsammans en helhet, men det är processer som kräver en omställning från personalen, ett nytt sätt att tänka på, att arbeta på.
Att ändra invanda arbetssätt och en etablerad verksamhetskultur är inte någonting som görs i en handvändning och det är fullt rimligt att personalen behöver tid för att omställa sig.
Men oj vad lätt det har varit 🙂
Alla har varit positiva till förändringarna. Av kommentarer från personalen kan nämnas:
Jag ser barnen på ett helt nytt sätt”.
”Får fram lärandet genom leken. Enskilda lärandet får ta större plats nu”.
”Jag har lärt mig så mycket det senaste året.”
”Mer fritt för barnen att få mer kunskap inom allt på en och samma gång.” ”Vi erbjuder mer.”
”Barnen behöver inte städa undan alltid, man kan spara och jobba vidare sedan.”
”Självkänslan växer! (Bland barn och vuxna)”
Det har varit härligt att arbeta med en så positiv personalgrupp – som de anställda på Östra Grevie utgör, och visst har vi fortfarande en hel del jobb att göra, metodik som ska ses över och rutiner som ska etableras, och självklart att det är en omställningsprocess som tar tid, men med så positiva, kompetenta, vetgiriga pedagoger så kommer vi utan tvekan att nå alla våra mål.
Utöver det nya arbetssättet (från egna åsikter till vetande, från förmedlarpedagogik till medforskande, från att planera aktiviteter till att planera utifrån varje enskild individ) så har personalen givit uttryck för att det sedan tidigare saknas tydliga rutiner och ansvarsfördelning och att det sätt varpå förskolan i nuläget är organiserad, med grupper och avdelningar, har skapat sårbarhet vid sjukdom och frånvaro. Detta har för enskilda pedagoger inneburit oro för om huruvida alla barns behov blir tillgodosedda. Det har tagits ad notam av ledningen.

Vi är således i processen av att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt med en undersökande kultur där professionen själva diskuterar, prövar och använder forskningsresultat utifrån sin erfarenhet och det sammanhang man befinner sig i (Jan Håkansson och Daniel Sundberg)

Juli 2019

En förskola där du och ditt barn står i centrum